Gud räknar mina andetag, bara du vet hur mycket tid vi har kvar.
Förlåt det var verkligen jätte länge sedan jag bloggade. Tänkte bara visa att jag lever.
Är verkligen inne i nån sorts svacka just nu. Inget är bra, ser bara det negativa i allt. Jag står inför rikigt svåra val just nu, riktigt jobbiga. Livet är allmänt jobbigt nu, stressar om kring, tappar hår (!!), skolan går skit .börjar tveka på mig själv och det är då jag vet att allt går åt helvete, precis som förra gången. Men jag har lovat mig själv att aldrig falla dit igen. Att aldrig gör så mot mig själv igen.
Önskar att jag kunnde berätta om mina känslor och mina problem men det tar liksom slut, klarar det inte fullt ut. Jag hade en liten pratstund med bästis för ett tag sen, känndes bra. Vi kommer bara varanndra närmare och närmare, känns så helt jävla galet bra. Min bästis, det bästa som finns.
Idag så red jag även ett kasst dressyrpass, gick hemskt dåligt.. Förstörde allt, det var ju verkligen det jag behövde just nu. Eller? Sen så sket jag i allt, släppte pressen på att försöka starta om några veckor, red ut galopperade på en äng, då kännde jag den där lyckan som jag inte kännt på ett tag, den där känslan att ponnyn gör allt för mig. Det gjorde min dag<3
What dosen't kill you,
make your stronger
Är verkligen inne i nån sorts svacka just nu. Inget är bra, ser bara det negativa i allt. Jag står inför rikigt svåra val just nu, riktigt jobbiga. Livet är allmänt jobbigt nu, stressar om kring, tappar hår (!!), skolan går skit .börjar tveka på mig själv och det är då jag vet att allt går åt helvete, precis som förra gången. Men jag har lovat mig själv att aldrig falla dit igen. Att aldrig gör så mot mig själv igen.
Önskar att jag kunnde berätta om mina känslor och mina problem men det tar liksom slut, klarar det inte fullt ut. Jag hade en liten pratstund med bästis för ett tag sen, känndes bra. Vi kommer bara varanndra närmare och närmare, känns så helt jävla galet bra. Min bästis, det bästa som finns.
Idag så red jag även ett kasst dressyrpass, gick hemskt dåligt.. Förstörde allt, det var ju verkligen det jag behövde just nu. Eller? Sen så sket jag i allt, släppte pressen på att försöka starta om några veckor, red ut galopperade på en äng, då kännde jag den där lyckan som jag inte kännt på ett tag, den där känslan att ponnyn gör allt för mig. Det gjorde min dag<3
What dosen't kill you,
make your stronger
Kommentarer
Trackback
